Första året med SK30 Ingabritt
Vid fördrinken midsommaren 2001 på Stavsnäs får vi (jag och Viktor) veta att Swing, SK30 S-178, är till salu. Viktors farmors bror Ragnar Nordenwall ägde Swing i ca.30 år från 1952 (Viktor’s pappa och hans syskon lärde sig segla på Swing, så hon har historia i släkten.) ”Skall vi köpa Swing?” säger Viktor till mig på skoj. Jag svarar: ”hmmmm……… Jaa det gör vi”. Nu var det så att ingen tog mig på allvar, midsommarens alkoholhaltiga drycker och mat gjorde anspråk på uppmärksamheten. Dagen efter pratade vi mer om det och bestämde oss för att titta närmre på Swing. Tyvärr så var hon redan såld, så vi började leta efter någon annan 30:a som skulle kunna passa oss. Våra vänner och familjer trodde inte vi menade allvar med att skaffa en träbåt. Många röster höjdes med förmaningar om hur hemskt det är med träbåt, ingen komfort, man är alltid blöt och mannen i familjen är aldrig hemma på vinterhalvåret (synen på könsrollerna har uppenbarligen inte utvecklats). Nu är vi ju sådana att vi struntar i vad andra tycker och bildar oss egna uppfatningar om saker och ting t.ex. båtköp .Ju mer vi funderade och kollade på skärgårdskryssare desto mer övertygade blev vi om att det var en sådan båt vi ville ha.
I september 2001 hittade vi tillslut en lämplig båt som vi fick köpa, Ingabritt (SWE 150). Skall ni köpa båt så gör det av Mats Johansson – allt ingår; segel (ca 20 st), alla tänkbara tillbehör till båten, inmätning, bra tips, gast på RM, mm. Glada seglar vi hem henne från Ingarö till Gustavsberg och tar upp för vintern på Boo Marin, det är inte så roligt att köpa en båt ,segla den i 3 timmar och sedan ta upp den.
Efter en vinter med underhåll, något valhänt, vi hade ju ingen erfarenhet av träbåtar, var det äntligen dags för sjösättning och segling med VÅRAN båt! Varför ta det lugnt … vi startar med två helger kappsegling, Gullviverallyt (http://www.gullviverallyt.com) och våreskadern. Gullviverallyt under kristihimmelsfärdshelgen genomfördes med endast ett litet missöde (vi blev tvungna att kapa ett skot), men tyvärr utan någon placering att tala om. Placeringen var av mindre betydelse, vi var nöjda att allt gick bra och stolta över våran båt. Våra två gastar, som inte kan beteckna sig som små och nätta, fick bekanta sig med varandra i förpiken, dom ställer nog inte upp igen om de inte får andra kojer. Under helgen fick vi många kommentarer om vårt flammiga däck, de flesta tyckte det var JÄTTEFULT och den mest radikala åsikten var att vi borde måla det grått!!! På våreskadern, helgen efter, var det andra trevligare tongångar; ”ähh det där är bara finish, en renskrapning och ny fernissa fixar det”. Lättade över den kommentaren, glada över det trevliga sällskapet och en 2:a placering bland 30:orna seglar vi hem med hård kryss.
Några helger senare är det dags för RM för 30:or, med ”soppatorsk”, stiltje, segling, öl och korv, regn, fotbolls VM och mer seglingar.Vi blir 2:a igen. Eftersom 2:a priset i RM heter Ingabritt-pokalen börjar vi ana det värsta – är vi förbestämda till att vara en ständig tvåa?.
Efter en varm sommar och en skön semester med Ingabritt i Stockholms skärgård med mycket kryss (varför vänder vinden alltid vid fel tillfälle) trivs vi riktigt bra med henne, vi hade valt rätt båttyp, komforten är bra när man bara är två och hon är underbar att segla. Jag har även börjat vänja mig vid att folk stirrar på en närhelst man möts och i hamnar. Lättare var det att vänja sig vid var ett djupgående på 1.40 och flera meter ”landgång” när man lägger till, oerhört praktiskt.
I mitten av augusti var det dags för kappsegling igen, Nypan Trophy. Eftersom vi ligger i Östersjöviken på Stavsnäs och skulle till norra Nämdö tog vi av motorn, det blåste bra och vi ränknade med att vara där på ca 1,5 timme … utanför Stavsnäs vinterhamn dör vinden … fyra och en halv timmar senare kommer vi fram, kl 24.00, vi fick i alla fall träna lättvindssegling. Kappseglingen går bra, återigen blir vi 2:a bland 30:orna.
På skärgårdskryssarens dag får vi äntligen revansch och i hård vind blir vi bästa 30:a. Vi tar även hem 30 pokalen vilket känns som en bra start som nyblivna ägare till en 30:a.
Summeringen av året är att vi har fått tag på en bra snabb båt som vi är nöjda med, på köpet har vi fått många nya trevliga vänner bland er alla. I vinter skall vi snygga till däcket, bygga en permanet durk istället för den provisoriska som jag byggde förra vintern och längta till sjösättning. Vi ses.

/Linda Persson (och Viktor Karlin) Gustavsberg september 2002.


Ingabritt före start i Gullviverallyt

För spinnaker utanför Sandhamn (Gullviverallyt)

Sammanbitet under Våreskadern